När Lord Byron under sin först resa i det osmanska riket 1810 besökte Athen upprördes han starkt av den pågående nedmonteringen och bortforslandet av Parthenon-templets skulpturer. Byrons indignation över ogärningen förstärktes av personlig avsky för Lord Elgin, och i några dikter från de följande åren fördömer han landsmannen: “That all may learn from whence the plunderer came /The insulted wall sustains his hated name.”
Parthenon-frågan bidrog till poetens kluvna känslor inför hemlandet som han – geniförklarad men skandalomsusad – lämnade för alltid 1816. Exilen tillbringade Byron till största delen i Italien. I Rom förtjusades han av stadens storslagenhet och förfall, gjorde utflykter på hästryggen på campagnan och satt modell för porträtt. Rombesöket varade inte länge men gjorde avtryck i dikt och tanke. Men aktiv handling var honom inte heller främmande. När Lord Byron avled i Missolonghi 19 april 1824 var det i en ny roll, som ledare för en militär kampanj i det grekiska frihetskriget.
Konsthistorikerna Hans Henrik Brummer och Martin Olin berättar om Lord Byron och antikens betydelse för romantikens författare och konstnärer.
Var: Medelhavsmuseets hörsal
När: Tisdagen 19 november kl. 18:00-19:00
Föreläsningarna arrangeras i samverkan med Svenska Parthenon-kommittén.
Anmälan senast den 15 november genom att mejla till info@romvannerna.se.