Tema: Antiken som handelsvara – jakten på kulturarvet
Vårens föreläsningsserie Antiken som handelsvara – jakten på kulturarvet i samarrangemang med Medelhavsmuseet uppmärksammar en långvarig och samtidigt mycket aktuell problematik– hoten mot och bevarandet av antikens konst och kulturarv.
I fyra föreläsningar av Maria Dahlström, Kristian Göransson, Magnus Olausson och Martin Olin belyses en rad olika frågeställningar som rör museernas roll historiskt och idag som förvärvare och förvaltare av antikens konstskatter liksom också skyddet av kulturegendom under pågående krig och konflikter.
”Vem äger antiken?” har länge varit och förblir en central fråga i den internationella museivärlden och i det politiska spelet stater emellan. Hur arbetar museer och andra samlingsinstitutioner med frågor som proveniens och repatriering? Historiska perspektiv på samlartraditioner, förvärv, krigsbyten, systematisk plundring och illegal handel med antikens konst och arkeologiska föremål behandlas ingående.
Tisdagen den 5 mars kl. 18.00–19.00 (Medelhavsmuseets hörsal)
Maria Dahlström
Samlingar och samlarmani – från fynd till föremål
I Medelhavsmuseets samlingar finns över 44 000 objekt, till största delen arkeologiska föremål av keramik, metall eller sten. Många är flera tusen år gamla. Det är föremål som borde komma från arkeologiska utgrävningar men så är inte alltid fallet. Här återfinns föremål som bär på en dyster historia där plundring och smuggling har ryckt föremål ur sitt ursprungliga sammanhang.
Hur arbetar museet idag med att hantera dessa samlingar? Kommer allt att återlämnas och museet stå tomt? I föreläsningen belyses hur museet idag arbetar med förvärv och återlämnanden av föremål – och exempel ges även på hur man idag arbetar vid andra museiinstitutioner i Europa.
Maria Dahlström är intendent på Världskulturmuseerna och arbetar med frågor om proveniens och repatriering. Hon leder också myndighetens arbete med att lyfta problematiken kring illegal handel av kulturföremål och kulturarvsförstörelse.
Anmälan senast den 1 mars genom att mejla till info@romvannerna.se
Onsdagen den 10 april kl. 18.00–19.30 (Medelhavsmuseets hörsal, observera att denna kväll äger två föreläsningar rum)
Magnus Olausson
Från Prag till Tolentino – om samlande av antik skulptur och furstlig härskarmakt
Sverige låg utanför det område som under antiken koloniserats och behärskats av det romerska riket. Likafullt kom antik skulptur och spolier med associationer till det romerska imperiet att fungera som viktiga symboler för den nyblivna stormaktakten Sverige. Antiker fanns bland krigsbytet från Prag 1648, vilket skänkte prestige och markerade landets höga maktambitioner. Drottning Kristinas samling i Stockholm och senare Rom kom att inspirera Gustav III i hans konstsamlande. När kungen förvärvat Apollo Musagetes och de nio muserna ansåg hans handsekreterare Adlerbeth att detta kunde rättfärdigas eftersom Stockholm enligt honom var det nya Rom. På samma sätt resonerade general Napoleon Bonaparte när han i mycket större skala berövade Rom på de mest ryktbara antika skulpturerna och förde dem till världskonstmuseet Louvren i Paris.
Magnus Olausson är docent i konstvetenskap och seniorforskare vid Nationalmuseum. Han var i tolv år museets samlingschef. Olausson är specialist på 1700-talets konst och arkitektur. År 1993 publicerade han sin forskning om Gustav III:s samlande av antik skulptur i Nationalmusei årsbok Kongl. Museum – Rum för ideal och bildning.
Kristian Göransson
Fornminnen i fara – plundring och illegal handel med kulturföremål från antiken
En stor del av det materiella kulturarvet från den grekisk-romerska antiken återfinns i instabila delar av världen och i länder som under lång tid varit drabbade av krig och konflikter. De mest kända (eller ökända) exemplen utgörs av Syrien och Afghanistan, men på många andra platser pågår omfattande plundring och förstörelse. Och så är fallet även i länderna vid Medelhavet.
I föredraget belyses några aktuella exempel liksom det arbete som idag pågår för att skydda det antika kulturarvet och stoppa den illegala handeln.
Kristian Göransson är docent och universitetslektor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet. Han har tidigare varit direktör för Rominstitutet 2013–2019 och intendent på Medelhavsmuseet 2007–2013. Hans forskning rör framför allt grekerna på Sicilien och i Nordafrika samt handel och ekonomi under antiken.
Anmälan till båda föreläsningarna senast den 3 april genom att mejla till info@romvannerna.se
Onsdagen den 22 maj ca kl. 18.15 –19.00 (Medelhavsmuseets hörsal)
Martin Olin
Museerna och antiken under 2000-talet: gamla lagar och nya attityder
Lagar och internationella överenskommelser reglerar handel med arkeologiska föremål. Museer (liksom alla andra) måste följa dessa och ska efterforska om föremål i samlingarna förvärvats illegalt. Men bestämmelserna gäller i de flesta fall bara från den tidpunkt då de infördes, inte retroaktivt. Hur ska museer tänka och agera när attityderna i samhället förändras? Kan något bli till stöldgods utan att brott begåtts? Frågan om vem som egentligen äger kulturarvet från antiken engagerar allt fler och rymmer juridiska, politiska och filosofiska dimensioner. I föreläsningen belyses denna centrala fråga utifrån både aktuella och historiska exempel.
Martin Olin är docent i konstvetenskap och chef för samlingsavdelningen vid Nationalmuseum. Han har varit vicedirektör för Rominstitutet och ledamot av Romvännernas styrelse. Som forskare har han främst ägnat sig åt 1600-talets konst och arkitektur och åt 1800-talsmåleri.
Föreläsningen äger rum i anslutning till vänföreningens årsmöte kl. 17.00.
Anmälan till föreläsningen senast den 14 maj genom att mejla till info@romvannerna.se