Det var en alldeles speciell känsla att återse institutet igen efter tre år. Läsesalen återställd, arbetsborden med höga boktravar på nytt upptagna av forskare, kort sagt institutet börjar efter pandemin återgå till den stimulerande forskningsmiljö som är dess själ.
Vänföreningens styrelse togs generöst emot av direktör Ulf Hansson och övriga medarbetare som bjöd på lunch tillsammans med stipendiater och forskare. Några har vi mött på zoom-länk i serien Utblickar från Rom. Under vårt sammanträde redogjorde Ulf för institutets verksamhet, den stundade arkeologiska kursen och långsiktigt förberedande planer inför institutets 100-årsjubileum 2025/26. Det finns alltid behov av vänföreningens stöd till utrustning och inredning som föreningen ser som ett av många viktiga uppdrag. Styrelsen togs också emot på Skandinaviska föreningen i Rom av Marie Kraft som sedan två år ansvarat för både konstnärshemmet och den verksamhet som i begränsad form bedrivits under pandemin. En stor utmaning är nu att hitta en alternativ och ändamålsenlig lokal till lägre kostnader än i det befintliga Casino di Vigna. Med Stefano Fogelberg Rota som inspirerande ciceron fick vi också besöka Palazzo Corsini, drottning Kristinas hem under hennes sista 35 år i Rom.
Det är 85 år sedan vänföreningen bildades och i år kan föreningens medlemmar äntligen samlas till årsmöte den 19 maj kl 17 i Medelhavsmuseets hörsal med efterföljande föredrag och mottagning.
Suzanne Unge Sörling
Ordförande Föreningen Svenska Rominstitutets Vänner