Föreläsningar på Medelhavsmuseet
Under hösten bjuder Föreningen Svenska Rominstitutets Vänner in till programserien Antiken – på liv och död i samverkan med Medelhavsmuseet. Välkommen till fyra kvällar med föredrag om arkitektur, naturkatastrofer, gravkonst och antika myter.
Medlemmar i vänföreningen anmäler sig till info@romvannerna.se
25/10, kl 18:00
Johan Mårtelius
Nordens Vitruvius. Romersk arkitekturlära i svenska avtryck
Anknytningar till antiken har i många århundraden varit ett starkt tema i svensk arkitektur. Där har det långväga fysiska avståndet gärna fått vägas upp av mer åtkomliga källor. Och nyckelverket, om något, har då varitden romerske arkitekten Vitruvius läroskrift De architectura libri decem från årtiondena närmast f. Kr. Den svenska översättningen, Om arkitektur. Tio böcker, utkom först i slutet av 1900-talet, men den krönte en lång och varierande historia.
Johan Mårtelius är arkitekt och professor emeritus i arkitekturhistoria vid KTH. Många av hans studier har på olika sätt berört den klassiska traditionen i svensk arkitektur.
Ett öppet rundtempel utifrån Vitruvius 4:e bok återges i Olof Rudbeck d.ä:s historieverk Atlantica.
15/11, kl 18:00
Sigrid Schottenius Cullhed
Filomelas förvandlingar: En antik myt om sexualvåld och dess moderna historia
Legenden om Filomelas tragiska öde hör till den europeiska kulturens mest tongivande berättelser om sexuellt våld. Den fick sin klassiska form av Sofokles i tragedin ”Tereus”. Där skildrades hur den thrakiske kungen som ger dramat dess namn våldtog sin svägerska Filomela och skar av hennes tunga för att tysta henne. Trots detta lyckas Filomela avslöja den fruktansvärda händelsen i en väv som skickas till systern Prokne. De två systrarna återförenas och tar ut en blodig hämnd: de dödar Tereus och Proknes son Itys och serverar köttet till den icke ont anande fadern. När Tereus inser vad han ätit drar han sitt vapen, men i samma ögonblick förvandlar gudarna de tre till fåglar.
Vad är det som gör att denna antika berättelse fortfarande talar till oss idag? Hur har den anpassats, tolkats och återuppfunnits genom tiderna? Detta föredrag spårar Filomela-mytens utveckling från dess begynnelse i förklassiska folksagor till dess roll som återkommande motiv i samtida litteratur. Särskild vikt fästs vid hur Ovidius omformade myten i ”Metamorfoser”, djupt påverkad av romersk sexuell och religiös etik, vilket lever vidare i moderna återbruk av myten som ett uttryck för tankefiguren om våldtäkt som en till sitt väsen outsäglig erfarenhet.
Sigrid Schottenius Cullhed är docent och universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning är inriktad på antik grekisk och romersk litteratur samt dess inverkan under senare perioder. Hon driver för tillfället ett projekt som undersöker representationer av sexuella övergrepp och tystnadskultur i den klassiska traditionen.
Prokne och Itys, skulptur från 430 f Kr, Akropolismuseet.
28/11, kl 18:00
Eva Rystedt
Döden i Aten. Öga mot öga med en klassisk grekisk gravrelief
Föreläsningen ägnas en grekisk gravsten i Medelhavsmuseet och dess bildframställning: hur skall dagens betraktare gripa sig an bildens utmaningar?
Att ställa om ögonen från de individuella bilder i porträttform av en enskild avliden som ibland återfinns på moderna västerländska gravstenar – således att frigöra sig från det invanda – är en viktig förutsättning för att läsa den antika bilden rätt också i dess formella detaljer. Det gäller vidare att öppna sinnet, så gott det nu går, för vad motivet och dess särskilda formgivning kan ha velat förmedla till den samtida betraktaren. Här behövs insikter i samhällsliv, privatliv och föreställningar om döden vid tiden och på platsen i fråga. Synvana och kunskap är således avgörande för att gravstenen skall bli levande kulturgods och inte bara en sten.
Eva Rystedt verkade som professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet 1996– 2010. Förra året utkom hennes bok om bild i den grekisk-romerska antiken: Excursions into Greek and Roman imagery (Routledge).
Grekisk gravstele i marmor, Medelhavsmuseet.
5/12, kl 18:00
Kristian Göransson
Poseidons vrede. Jordbävningar under antiken
Medelhavsområdet med sitt geologiskt utsatta läge drabbas ofta av förödande jordbävningar som den i Antiokia i början av året. Så skedde också under antiken där många städer ödelades eller skadades av jordbävningar. Redan Homeros talar om Poseidon som ”jordskakaren” och i den grekiska mytologin är det denne gud som ligger bakom jordbävningarna. Flera stora jordbävningar, ibland med tillhörande tsunami, är dokumenterade från antiken i såväl skriftliga källor som rent konkret i de ruiner arkeologer grävt fram. Hur förhöll sig antikens människor till jordbävningar? I detta föredrag skall vi titta närmare på några jordbävningar och se hur de påverkade de antika samhällena.
Föreläsningen genomförs i samarbete med Svenska Istanbulinstitutets Vänner.
Kristian Göransson är docent och universitetslektor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet. Hans forskning rör framför allt grekerna på Sicilien och i Nordafrika samt handel och ekonomi under antiken.
Det jordbävningsdrabbade Hera-templet på Samos med en bevarad kolonn som ännu står upprest.
Bokmässan i Göteborg
29/9, kl 12:00
Antiken på svenska – Björkeson som kanon
Romvännerna arrangerar ett samtal om översättaren Ingvar Björkeson (1927-2022) på årets bokmässa. Grecisten och förläggaren Niklas Haga och Anna Blennow, docent i latin, diskuterar vilken betydelse Björkeson har haft som förmedlare och tillgängliggörare av antiken i Sverige, utifrån hans översättargärning av antika mästerverk som ”Iliaden”, ”Odysséen”, ”Aeneiden” och många fler. Samtalsledare är Eric Cullhed, universitetslektor i grekiska.
Entrébiljett till bokmässan krävs. För mer information, se Årets program – Bokmässan.